Herregud vilken klyscha men HERREGUD vad tiden går fort. Barnet är tre månader och jag är fortfarande någons mamma vilket känns helt bisarrt och helt rätt på samma gång. Det här med att få barn innefattar ganska mycket klyschor har jag märkt. Och det rör mig faktiskt inte ryggen då jag har världens bästa barn(klyscha).
Det börjar bli lite mer rutin på lilleman efter tips från BVC att försöka hålla honom vaken efter 18 och försöka undvika taktikvilorna fram till läggdags som numer infinner sig runt 20.30-21.00. HURRA PÅ DEN! helt plötsligt har vi en liten stund att slappna av tillsammans, kanske se ett avsnitt på någon serie eller bara läsa en bok, bläddra i en tidning eller något annat som känns som lyx nu för tiden(klyscha). Stellan mår helt klart bättre av att gå och lägga sig denna tid istället för 00.00-01.00, har har inte alls haft samma skrikperiod som tidigare. Vi är så otroligt glada och tacksamma över detta och ett steg närmare målet som är läggdags runt 19.00.
För några dagar sedan fick han sitt tre månadersvaccin och det var väl inte superkul tyckte någon av oss. Stellan blev ledsen och det gjorde ont i föräldrahjärtat(klyscha). Det blev lite feber på det men inte mer än så än så länge.
Han har lärt sig flera nya saker också! Bland annat att skratta med ljud och att hålla och släppa saker. han kan också föra det han håller i till munnen med större precision och han sätter ALLT i munnen. nu kan han också sitta superbra i sin matstol utan att man måste trycka ner en filt eller liknande framför honom. kort och gott är han go och glad, låter högt och mycket av glädje vilket är helt underbart höra på - älskar hans små skrik och prat, har fortfarande ett rejält temperament. Älskar alla hans uttryck, som när han sitter i sin bilbarnstol och tittar ut - han ser så bestämd ut. Eller när han koncentrerar sig och spänner överläppen. Lillhjärtat alltså, han är bara bäst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar